Sanasto bjöd än en gång riksdagens kulturutskott och finansministeriets kultur- och vetenskapsdelegation på Litteraturkaffe. Vi har ordnat evenemanget redan i mer än tio år, och i år kunde tidpunkten inte ha varit mer aktuell, eftersom vi samlades på Aleksis Kivi-dagen och den finska litteraturens dag! Diskussionen kretsade kring Celia-ersättningar och höjningen av momsen på böcker och upphovsrättsersättningar.
I sitt inledande tal jämförde Sanastos verksamhetsledare Niina Vettensola lagstiftningen med en gammal byggnad som måste underhållas och renoveras hela tiden. De litterära upphovspersonerna anser att lagstiftningen borde ses över, eftersom så kallade e-bokhyllor till skillnad från bibliotekens e-böcker och e-ljudböcker lämnades utanför ersättningen i den i övrigt efterlängtade reformen 2023. När det gäller ersättningar behandlas böcker inte likvärdigt i dag, eftersom det hur samma verk används inverkar på den ersättning som upphovspersonen får. Det finns även brister i ersättningen för lån från statens tillgänglighetsbibliotek Celias böcker.
När det gäller ersättningar för utlåning av olika slags material och elektronisk användning påpekade författaren Ville-Juhani Sutinen att författare i skrivande stund inte tänker på i vilket format verket kommer att ges ut. Författarens arbete och mål går ut på att skriva en så bra bok som möjligt. Verk av Sutinen är tillgängliga också via e-bokhyllor, och för de lånen blir han utan ersättning.
Riksdagsledamot Eeva-Johanna Eloranta (sd) tog upp riksdagens uttalande från december 2023, enligt vilket regeringen ska utreda möjligheten att ersättningen också ska gälla användning av e-bokhyllor.
På Litteraturkaffet diskuterades bland annat e-bokhyllor och nivån på utlåningsersättningen. På fotona hålls anföranden av riksdagsledamöterna Eeva-Johanna Eloranta och Sari Sarkomaa.
Celia-ersättningarna jämfördes med morotsodling
Utöver e-bokhyllor diskuterades statens tillgänglighetsbibliotek Celia och Celia-ersättningarna på Litteraturkaffet. För närvarande får litterära upphovspersoner ersättning för Celias utlåning av fysiska cd-skivor och filer som laddas ner på en egen enhet. Celia har meddelat att alla dess ljudböcker kommer att överföras till webben 2025, men enligt den gällande lagstiftningen omfattas dessa lån inte av ersättningen. Efter överföringen omfattas endast ca 6 procent av Celias material av ersättningen.
Celias uppgift är att producera tillgängligt material för personer med läshinder. Celia verkar med stöd av en tvångslicens och behöver inte be om tillstånd för att producera exemplar av verk.
I sitt anförande jämförde författaren Johanna Sinisalo Celia-lånen med en situation där morötter tas utan betalning av odlaren för ett allmänt intresse, men där aktörer i leveranskedjan, såsom lastbilsförare och distributörer av morötter, får lön för sitt arbete. Endast odlaren, som inte kan vägra att avstå från morötterna, blir utan ersättning eller får en bråkdel av den. Flera verk av Sinisalo är även tillgängliga via Celia.
Prislappen för en uppdatering av Celia-ersättningarna är ca 360 000 euro, vilket enligt de riksdagsledamöterna var en förvånansvärt liten summa. ”Men för upphovspersoner är den viktig”, påpekade Sinisalo.
På evenemanget representerades litterära upphovspersoner av Sanastos ordförande Peter Sandström samt författarna Johanna Sinisalo och Ville-Juhani Sutinen. Riksdagsledamot Tuula Haatainen är ordförande för kulturutskottet.
Finland planerar att beskatta böcker strängt
På Litteraturkaffet diskuterades också höjningen av momsen på böcker och upphovsrättsersättningar som hela bokbranschen har motsatt sig kraftigt. Efter höjningen får Finland den näst strängaste momsen på böcker.
Inom bokbranschen har man oroat sig för hur momshöjningen kommer att påverka bokförsäljningen. Dessutom omfattar ändringen även upphovsrättsersättningarna, såsom utlåningsersättningen. Efter höjningen minskar utlåningsersättningen till litterära upphovspersoner med över en halv miljon euro. Det här är inte i linje med riksdagens uttalande (2021), enligt vilket anslaget för utlåningsersättning bör höjas.
Riksdagsledamot Sari Sarkomaa (saml) konstaterade i sitt anförande att en nivåhöjning av utlåningsersättningen åtnjuter ett mycket brett stöd i riksdagen över parti- samt regerings- och oppositionsgränser. Sarkomaa beklagade också att flera åtgärder riktas mot kulturfältet på grund av statens anpassningsåtgärder, men hon hoppades att den kulturpolitiska redogörelsen ska resultera i ett åtgärdsprogram som stöder och främjar hela fältet.
Även kulturutskottets ordförande Tuula Haatainen (sd) hoppades att det kulturpolitiska programmet kommer möjliggöra en bredare kulturpolitisk diskussion. Riksdagsledamot Marko Kilpi (saml) berättade att han ställt ett skriftligt spörsmål om höjningen av momsen på litteratur.
Författaren Ville-Juhani Sutinen påpekade att en författare i skrivande stund inte tänker på i vilket format verket kommer att ges ut. Sutinen får inte utlåningsersättning för verk i e-bokhyllor. Kultur- och vetenskapsdelegationens ordförande Mika Lintilä diskuterade vilken roll artificiell intelligens kommer att spela i framtiden till exempel när det gäller översättningar.
Artificiell intelligens medför nya utmaningar och möjligheter för bokbranschen
I slutet av Litteraturkaffet diskuterades också konsekvenser som artificiell intelligens medför för bokbranschen. Kultur- och vetenskapsdelegationens ordförande Mika Lintilä (cent) medgav att han är en stor förespråkare för artificiell intelligens, och han frågade sig hur artificiell intelligens kommer att förändra översättningsprocessen för böcker.
Sanastos chef för samhällsrelationer Linda Lappalainen påpekade att artificiell intelligens inte är en svordom bland översättare och att många redan nu använder artificiell intelligens som ett verktyg. Översättarnas arbete kan dock inte ersättas med artificiell intelligens, och översatt litteratur har särskild betydelse även på språklig nivå så att barn lär sig läsa och tänka verbalt även med hjälp av översatt litteratur, eftersom det i Finland läses en hel del översatta barnböcker.
Lappalainen påpekade också hur viktigt det är att se till att författar- och översättaryrket förblir attraktivt. Om man inte kan leva på arbetet träder inga nya aktörer in på området.
Vi vill hjärtligt tacka alla närvarande riksdagsledamöter för en intressant och livlig diskussion på Litteraturkaffet! Vi var eniga om att om vi inte själva värnar om den finländska kulturen så kommer ingen annan att göra det för oss.
Sanastos traditionella Litteraturkaffe ordnas varje höst för medlemmar i riksdagens kulturutskott och kultur- och vetenskapsdelegationen. Vi vill tacka de deltagande riksdagsledamöterna Tuula Haatainen (sd, kulturutskottets ordförande), Mika Lintilä (cent, kultur- och vetenskapsdelegationens ordförande), Eeva-Johanna Eloranta (sd), Pia Hiltunen (sd), Marko Kilpi (saml), Mikko Ollikainen (sfp), Nasima Razmyar (sd), Sari Sarkomaa (saml), Oskari Valtola (saml), Ville Väyrynen (saml) och Sinuhe Wallinheimo (saml). De deltagande upphovspersonerna Johanna Sinisalo och Ville-Juhani Sutinen är också Sanastos litteraturfaddrar.
Från vänster till höger: Sanastos chef för samhällsrelationer Linda Lappalainen, Sanastos verksamhetsledare Niina Vettensola (bakre raden), författare Johanna Sinisalo, författare Ville-Juhani Sutinen och Sanastos ordförande Peter Sandström (främre raden).
