Sanasto bjöd medlemmarna i kulturutskottet och kultur- och vetenskapsdelegationen på författarkaffe. Syftet med den gemensamma kaffestunden är att föra samman beslutsfattare och litterära upphovspersoner för att diskutera aktuella ämnen i bokbranschen. Den här gången diskuterades i synnerhet de aktuella ändringsförslagen till upphovsrättslagen.
Närvarande på författarkaffet var Sanastos verksamhetsledare Anne Salomaa och ordförande Peter Sandström. Dessutom deltog ett antal litterära upphovspersoner: ordförande för konstrådet, författaren Juha Itkonen, författaren Riina Katajavuori, författaren Tiina Raevaara samt översättaren Heikki Karjalainen. Alla dessa är också litteraturfaddrar för riksdagsledamöter.
Förslaget till ändring av upphovsrättslagen måste beredas helt på nytt
Det viktigaste samtalsämnet på författarkaffet var den här gången det aktuella ändringsförslaget av upphovsrättslagen. Det viktigaste syftet med den omfattande revideringen av upphovsrättslagen är att införa det nya direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden (DSM-direktivet) som EU godkände våren 2019.
Sanastos verksamhetsledare Anne Salomaa lyfte fram de centrala problemen med ändringsförslaget. I utkastet till den reviderade lagen föreslås det breda begränsningar i upphovsrätten och slopandet av upphovspersonernas och användarnas rätt att sinsemellan avtala om användningen av verk. Utkastet avviker dessutom i den grad från direktivet och dess ordalydelse att det inte genom det går att nå direktivets grundläggande syfte, dvs. en enhetlig digital inre marknad.
Direktivet innehåller bestämmelser som förbättrar upphovspersonernas ställning när det gäller avtal, och medlemsstaterna är skyldiga att införa dem. Det inhemska ändringsförslaget av upphovsrättslagen är dock förbryllande svagt från upphovspersonernas synvinkel. Det finns inga bestämmelser om upphovspersonernas lämpliga och proportionerliga ersättning i utkastet, och varken tillgången till information eller ersättningarnas transparens genomförs. Skyldigheten till transparens har underminerats med undantag och begränsningar av olika slag, även om det skulle vara mycket viktigt för en upphovsperson att få information om användningen av hans eller hennes verk och de intäkter som de inbringat. Det finska lagförslaget skulle inte heller möjliggöra den rätt av innehavare av upphovsrätten till kollektivt avtalande som direktivet tillåter.
Ett av syftena med direktivet har varit att förbättra rättsinnehavarnas svaga förhandlingsställning i förhållande till onlinetjänster för delning av innehåll och därmed förbättra upphovspersonernas ställning. Lagförslaget lyckas dock inte minska värdeklyftan utan lagförslaget kan till och med sägas strida mot direktivet.
I regeringens utkast till lagförslag föreslås omfattande begränsningar av upphovsrätten. Ett av de grövsta exemplen gäller den breda begränsningen att använda verk i undervisning och forskning, även om det i direktivet bara finns bestämmelser om användningen av verk för att illustrera undervisningen. Förslaget tillintetgör den välfungerande licensieringsverksamheten av verk, genom vilken upphovspersoner och rättsinnehavare har erbjudit läroanstalter användningslicenser. Sättet att genomföra ändringen låter som tvångsinlösning av litterära verk till staten.
De föreslagna begränsningarna av upphovsrätten försvagar upphovspersonernas möjligheter att själva bestämma hur deras verk används och följaktligen att leva på sitt kreativa arbete. Sanasto anser att utkastet ska beredas helt och hållet på nytt.
Vi vill varmt tacka alla medlemmar av kulturutskottet samt kultur- och vetenskapssektionen som deltog i litteraturkaffet för en bra och konstruktiv diskussion kring ett viktigt ämne.
Litteraturfaddersverksamheten sammanför litterära upphovspersoner och beslutsfattare
Idén om litteraturfaddersverksamheten, som har inletts i höst, uppstod just under dessa kaffestunder som Sanasto ordnat. Syftet med verksamheten är att öka dialogen mellan bokbranschen och beslutsfattare. Ursprungligen fick Sanasto önskan om litteraturfaddrar av Paula Risikko, som är ordföranden för kulturutskottet.
Sanasto har bjudit närmare 20 litterära upphovspersoner som litteraturfaddrar. Verksamheten ordnas i grupper, dvs. en författare är fadder till 3–4 riksdagsledamöter. Litteraturfaddrarna lanserades i slutet av oktober, och riksdagen har tagit emot verksamheten med entusiasm. Det har ordnats flera möten mellan litterära upphovspersoner och beslutsfattare redan under den första verksamhetsmånaden.
