Den första verksamhetsperioden för litteraturfaddrar började hösten 2021 på initiativ av riksdagens kulturutskott. Sanasto utsåg faddrar för intresserade riksdagsledamöter, och tack vare det intensiva samarbetet mellan litteraturfaddrarna och riksdagsledamöterna framskred till exempel arbetet för att utvidga utlåningsersättningen till e-böcker och e-ljudböcker raskt. Nu presenterar vi de författare och översättare som valts till faddrar för perioden 2023–2027.
I dag finns det 19 litteraturfaddrar i olika skeden av karriären: Leena Lehtolainen debuterade 1976, då hon var 12 år gammal och har varit författare på heltid sedan 1993. Hennes författarskap omfattar romaner, noveller, faktaböcker, seriemanus och ett operalibretto. Några år före Lehtolainens debut föddes Reetta Niemelä, vars prisbelönta barnböcker präglas av teman relaterade till djur. Niemelä beskriver finkänsligt växelverkan mellan natur och djur samt förhållandet mellan individen och samhället. Anja Kauranen Snellman har varit professionell författare i över 40 år. Hennes debutverk Sonja O. kävi täällä gavs ut 1981. Kauranen Snellman har gett ut 30 romaner, tre diktsamlingar och en faktabok. Dessutom har hon skrivit filmmanus och hörspel samt deltagit i flera fiktiva och faktabaserade antologier. Sabine Forsbloms debutverk, som låg tio år i skrivbordslådan, kom ut 2004 när Forsblom var 43 år gammal. Maskrosguden och dess självständiga fortsatta delar beskriver den finlandssvenska arbetarklassen utifrån universella teman, såsom osynlighet, fattigdom och skam.
Många litteraturfaddrars bana till engagerade läsare och professionella författare har bokstavligen gått via biblioteket. Markus Hotakainen berättar: ”Jag sögs in i böckernas värld som liten pojke då vi bodde mitt emot det dåvarande huvudbiblioteket i Helsingfors. Och när läsandet inte längre räckte till började jag själv skriva böcker. Nu finns det över 40 faktaböcker i min publikationsförteckning. Största delen handlar om rymden men jag har också skrivit om vädret, naturen och vetenskapens historia.” Ville-Juhani Sutinen, som tilldelades Fack-Finlandiapriset 2022, betonar i sin tur bibliotekens betydelse här och nu: ”Jag skaffar böcker för fritidsläsning och som källmaterial från många ställen såsom stads- och universitetsbibliotek, såväl på papper som i digitalt format.”
Litteraturfaddrarna representerar en bredare författar- och översättargrupp även i den bemärkelsen att många av dem även måste eller vill utföra annat arbete och aktivt delta i organisationsverksamhet vid sidan av skrivandet. Vilja-Tuulia Huotarinen är utöver författare även programchef för litteraturmässan i Åbo. Hon har också översatt deckare från isländska till finska, och dessutom undervisar hon i kreativt skrivande vid Kriittinen Korkeakoulu. Karo Hämäläinen, som är bäst känd för sina faktaböcker om investering och romaner om historiska personer, är också ansvarig producent för litteraturtidskriften Parnasso. Virpi Hämeen-Anttila, som gett ut 25 romaner, till exempel den populära deckarserien om Björk, är ordförande för Forum Artis rf och vice ordförande för Suomen Kirjailijaliitto. Maria Lassila-Merisalo är en Tavastehusbaserad forskare, författare och utbildare vars största passion är ansvarsfullt journalistiskt berättande. Hon är utvecklingschef vid Hämeen ammattikorkeakoulu, regionansvarig för Egentliga Tavastland vid Finlands facklitterära författare rf och medlem i Delegationen för informationsspridning.
Som författare vill litteraturfaddrarna nå flera ålders- och målgrupper. Tavastehusbaserade Juha-Pekka Koskinens omfattande produktion sträcker sig från barnböcker till historiska romaner och faktaböcker. Han har bland varit nominerad för Finlandiapriset 2013 och 2019. Den Helsingforsbaserade poeten och romanförfattaren Riina Katajavuori gav nyligen ut sin åttonde diktsamling, men hon har också skrivit låttexter och flera barnböcker. Hon har bland annat tilldelats Alfred Kordelin-priset. Tiina Raevaara, som är bosatt i Kervo, har skrivit tiotals skönlitterära böcker och några faktaböcker. Hon har bland annat tilldelats Runebergspriset och det statliga priset för informationsspridning. Uleåborgsbaserade Katariina Vuori har en mångsidig och omfattande produktion bestående av både fiktion och fakta. Hon har bland annat tilldelats fackboksförfattarpriset. Vuori är utbildad arkeolog, fysioterapeut, ordkonsthandledare och litteraturterapihandledare.
I dag är litteratur inte begränsad till författarens personliga kontext eller språkområde. Till exempel verk av den Tammerforsbosatta författaren Johanna Sinisalo har översatts till över tjugo språk. Hon har tilldelats Finlandiapriset, Pro Finlandia-medaljen och flera internationella pris och varit nominerad för olika pris. Översättare gör i sin tur världslitteratur tillgänglig på de inhemska språken. Bland annat Kaijamari Sivill, som är känd för sin osvikliga stilkänsla, har översatt engelsk skön- och faktalitteratur till finska i ca 30 år. Den långa och varierande listan över översättningar omfattar verk av bland annat Cormac McCarthy, Joyce Carol Oates, Maggie Nelson, Sally Rooney, Colm Tóibín och Donna Leon. Sampsa Peltonen översätter främst från arabiska och franska till finska. Hans gedigna arbete, som utgår från det finska språkets uttrycksförmåga, har prisats och belönats, och han har representerat översättare i bland annat nämnden för det finska språket och som ordförande för förhandsjuryn för Fakta-Finlandiapriset.
Författare behöver översättare också i Finland. Peter Sandström, den andra litteraturfaddern som skriver på svenska, har gett ut både noveller och romaner, av vilka flera har översatts till finska. Sandström var ordförande för Finlands svenska författareförening 2013–2020, och sedan 2020 är han ordförande för Sanastos styrelse.
Vilken är författarnas och litteraturens uppgift enligt litteraturfaddrarna? ”För mig handlar skrivandet om både skulptur och måleri. Jag har alltid försökt se bortom vedertagna och konventionella uppfattningar”, säger Sami Hilvo, som gett ut fyra romaner och som även bott i Japan och Polen.
”Författarna värnar bland annat om våra inhemska språk och vår gemensamma identitet, och samhället bör se till att författarna kan leva på sitt arbete”, påpekar Tiina Raevaara. ”En stor del av vårt samhälles långsamma och immateriella arv baserar sig på språk, tänkande, förståelse av sakers betydelse. Därför bör litteraturen värnas om. Det sker genom att man värdesätter saker och ting, ger arbetaren den lön som hen förtjänar”, säger Vilja-Tuulia Huotarinen.
Riina Katajavuori konstaterar: ”Ett sunt samhälle behöver levande, mångsidig och polyfonisk litteratur genom vilken man kan leva sig in i olika världar och verkligheter. Arbetet för läsande är fredsarbete. Författarna är ett slags fredsbevarare. De förtjänar samhällsstrukturer som tryggar deras arbete och utkomst.”
Information om litteraturfaddrarna och författare som stöder målen för Sanastos påverkansarbete finns här.
Tillsammans med kulturutskottet lanserade Sanasto litteraturfadderprogrammet för riksdagsledamöter i oktober 2021, då 18 aktörer inom litteratur blev litteraturfaddrar. Syftet är att sammanföra författare och översättare samt beslutsfattare för att diskutera aktuella frågor inom bokbranschen och fungera som en länk mellan litteratur och politik. Med hjälp av regelbundna kontakter med faddrarna kan vi utveckla dialogen och främja beslutsfattarnas förståelse av författar- och översättaryrket och arbetsvillkoren samt av aktuella frågor inom bokbranschen. Litteraturfadderprogrammet är öppet för alla intresserade riksdagsledamöter.
